Dags att fixa middag...

Idag blir det potatismos och stekt falukorv. Hade tänkt göra lasange men får bli morgondagens middag istället.

Tog lite prover hos sköterskan på grund av min trötthet. Förmodlligen beror det på utbrändheten men för att utesluta allt så...

Har tagit det ganska lungt i dag efter jobbet. Handlade lite på hemvägen, startade en maskin tvätt och en maskin disk och bäddade sängarna sedan har jag tillbringat tiden med en bra bok av
Nora Roberts tills jag hämtade barnen vid kl 15.

Måste fixa middagen nu så älste sonen hinner äta innan karateträningen.

Kramis

Dåligt med uppdaterandet=(

Ska försöka skriva lite mer inlägg.
 
Mår liiiiiiite bättre men vissa dagar är fortfarande hemska. Var på firmafest i fredags och gissa om jag blev paff när jag träffade mitt skift hemma hos killen som hade förfesten, trodde de skulle förfesta hos en annan kille. Måste erkänna att jag knappt pratade alls och önskade att tiden skulle gå. Efter ca 30 min dök det upp lite folk från andra skift och stämmningen blev lite lättare. Var bland de första som lämnade förfesten...

Hade ganska trevligt på festen, många som jag inte har träffat på länge(som känner till situationen) pushade på mig och det kändes faktiskt gott för själen.

Lite senare på kvällen skulle jag gratta en nybliven pappa  på mitt skift men han har förmodligen något emot mig för han började hacka och klanka på mig, för att i andra minuten säga att alla vet att jag är snäll och bara vill väl för att i andra minuten fortsätta kritiken. Jag började givetvis gråta och blev helt chockad av påhoppen. VAr inte förberedd att denna kille skulle anfalla på detta sätt. Tog ganska lång tid innan jag lugnade ner mig och feststämningen försvann. Kritik kan jag ta men då ska det vara sann kritik. Det denna person sa stämmer inte alls med hur jag är och beter mig och det var förmodligen det som gjorde mig så chockad. Lite senare pratade jag med en annan kille på mitt skift(en av de få som har varit trevlig) och jag var tvungen att fråga honom om han hade upplevt mig på samma satt som den som hoppade på mig och det hade han absolut inte. Han bad snarare om ursäkt för att han inte hade sagt ifrån när skitsnacket började.

Under lördagen när jag började smälta vad som hade sagt så insåg jag att den påhoppande killen är nära vän med mobbaren och har inte velat se situationen och har antingen agg mot mig och därav anfallet, eller så känner han sig skyldig men kan inte säga det utan anfaller på grund av det. Tyvärr tror jag på det första eftersom de är nära vänner. Han vill väl inte inse att hans bästa kompis gör fel utan lägger skulden på mig.

Men visst har tankarna malt runt och jag har försökt tänka efter om jag är som han anklagade mig att vara. Fel jag vet men har inte kunnat låta bli. Kommer fram till att han har fel, jag är absolut inte sådan som person. Har även frågat några kompisar och de har bara skrattat åt hans anklagelser. Låter mer som om han beskriver mobbaren och lägger över hans beteende på mig.

Nu ska jag gå och sova. Börjar kl 6 i morgon, jobbar fortfarande 50% men ska orka med dagen.
Tack alla ni gulliga som har kommenterar *kramar om* kommer svara när det finns lite mer ork.

Sov gott!